The wind of change
Bara tanken på att blogga här gjort mig alldeles matt de senaste dagarna. Noll energi, noll inspiration och noll lust till något egentligen. Men nu äntligen har vindarna vänt! :')
Senaste månaderna har varit lite av ett helvete. Nästan sådär så man blir lite full i skratt för att det är så absurt. Ingen panik, ingen panik - ALLT på en gång! Ibland när folk frågar hur det står till svarar jag bara "bra", ger det simpla svaret för att jag inte orkar förklara. Ibland råkar jag svara "sådär" eller "okej" och genast kommer följdfrågan "är det nåt som hänt?"
Ehhe, JA!? Är det nåt som INTE hänt?
Tänkt dig allt som möjligtvis skulle kunna krascha.
..och så kraschar du det.
Sen tänker du dig det absolut värsta som kan hända.
..och så händer det.
Ungefär så.
Men, när det värsta som kan hända faktiskt händer finns det inte längre någonting att vara rädd för. Det finns ingenting mer som kan slå mig i ansiktet.
Och igår vände vindarna och ett nytt kapitel i mitt liv öppnade sig!
Tillit och acceptans. Allt blir som det ska bli.
Hihi! :D